Nästa gäng på bete

img_20160405_181237.jpg

De blir som tokiga av glädje och tror knappt sina ögon. Men jag är säker på att de redan visste vart vi var på väg för stegen var så lätta, så lätta när vi gick över gården.

De får ett par timmar på sig att njuta. Mer vågar vi nog inte, trots att de ju haft lite att tugga på hela vintern. Det är krut i vårgräset och det är säkert 10-15 cm högt.

img_20160405_181407.jpg

Jag sitter på bänken igen och kopplar av. Lite dimmigt idag, men inget regn än. Man kan inte klaga på tillvaron precis 🙂

Gröngräset lockar

img_20160404_194348.jpg

Några av damerna får njuta av vårgräset ikväll. Vi tar halva styrkan nu så får de andra tugga godis imorgon.

Gissa om lyckan är stor. De har förflyttat sig en halvmeter från grinden bara och käkarna går i ett.

Vi sitter och tittar på och njuter av en hyfsat mild kväll med små regndroppar. Rogivande att höra ljudet av malande käkar.

img_20160404_194128.jpg

Tack till våra agilitygäster

Stort tack för vintersäsongen! Vi har haft glädjen att ha många hundkurser sedan i höstas. Men nu vill de springa utomhus.

Välkomna tillbaka i höst!

Leran torkar sakta men säkert, även om regnet ställer till det lite då och då. Fast det finns hopp för det torkar igen, jämfört med för någon månad sedan.

Katterna tycker livet är toppen. Tuss valde att spendera natten ute istället för att ligga vid mina fötter.

16 grader toppade termometern, yes 😄

Glada rullande djur.

Som jag har längtat

20160316_095510_richtonehdr.jpg

Jag är ensam om stalljobbet idag, men på någon vänster ska jag hinna med både det och fika i solen 🙂 Jag har nästan längtat mig sjuk efter detta.

Ingrid var här i morse och vi tränade Bailarino. Han var duktig. Vi har backat några steg efter vinterns vila och jag klurade på hur vi skulle komma vidare.

Att backa är aldrig fel. Så nu gjorde vi travstarten på det sättet att Ingrid tänkte trav, men fortsatte med skritt. Perfekt! där satt den.

Jag har fortsatt med den enkla träning, som är så svår; -) som alla jobbade med på Hannas kurs. Mycket effektiv och jag känner att jag har igen det i all hantering. Det funkar både på gammal och ung häst. Det är visst inte för sent att lära ”gamla hästar sitta”. Fast egentligen är det mig själv jag tränar. Hästarna kan redan. Det är ju nästan alltid våra yviga signaler som behöver förfinas.

Man ska verkligen inte underskatta ”basic”

20160316_100439_richtonehdr.jpg

wwww.gustavsborg.com

Estela blev upphöjd till skolhäst på ST-kursen

20160311_115110.jpg

Ilse frågade om vi hade en häst att hyra ut på ST-kursen och valet föll på Estela. Hon har vilat över vintern, men jag vet ju att hon alltid levererar. På sistone har jag mest tränat henne inför uppgiften som terapihäst.

Jag märkte genast att Estela gillade Ilse och det var ju en bra början. På förmiddagen jobbade de med markarbete och försökte hitta varandra. Det gick så bra att Ilse bestämde att eftermiddagens lektion fick bli från ryggen. Modigt att låna en häst man inte alls känner och gå på kurs.

Estela skrittade på och det gick allt bättre. Och gissa om mattes hjärta svämmade över när jag hör instruktören säga ”tänk att få låna en skolhäst, som en helt okänd ryttare kan sätta sig på och uppleva hur det känns att styra och samla hästen med andningen”.  Men lilla Stellisgumman då ❤

Instruktören kände inte heller Estela, eller visste vilken nivå hon låg på, utan gick på vad hon såg. Och det var faktiskt så det var. Ilse kunde be om lite samling bara genom att ändra sin andning, komma till full halt eller halvhalt osv. Tyglarna hängde helt lösa och långa.

Jag använder ofta andningen när jag longerar. Det är en härlig känsla när det fungerar. Så något rätt gör vi tydligen när vi gör något, även om det blir lite för långt mellan gångerna.

Jag bara önskar att denna eviga och blöta vinter ska ta slut så min energi återvänder med full kraft. Nog har det varit tungt? Många säger som jag. Lite utpumpad är man allt.

20160311_162139.jpg

20160311_180227.jpg

Lucie Klaassen var instruktör, tredje kvinna från höger och Lis, alldeles tätt bredvid, hade hyrt in sig hos oss och arrangerat kursen. Lucie är mycket pedagogisk och trevlig.

I april kommer de tillbaka med Anouk Wienia som instruktör och jag kan varmt rekommendera konceptet. I mina ögon väldigt likt AR, som AR var från början.

http://www.gustavsborg.com

https://www.facebook.com/Gustavsborg-PRE-107676322606502/?fref=ts

 

Min aha-upplevelse från helgens kurs

img_20160305_203613.jpg

Som vanligt en strålande kurs med Hanna och ett gäng trevliga människor och deras lika trevliga hästar. Detta är faktiskt 13:e året Hanna kommer till oss för helgkurser. Kan ni fatta? Och jag är lika imponerad varje gång och lär mig alltid en massa nytt. Hur är det möjligt? Tusen tack till alla medverkande.

Den här helgen grottade vi ner oss i att allt vi gör ska vara en lektion för hästen. Jaha, tycker du det är det väl alltid. Men se där har du inte helt rätt 😉

Att till och med när vi klappar hästen när den gjort något rätt så ska detta vara en lektion som hästen förstår. Varför får den beröm, varför klappar vi den osv? Vi ska fortsätta klappa tills vi ser att den förstått att den får beröm. Nu blev det riktigt djupt och konstigt. Men man behöver inte grotta ner sig så mycket förstås utan bara tänka att du gör inte en sluta bara för att göra en sluta utan hästen ska förstå hur den ska utföra rörelsen och det ska vara lika berikande för både häst och ryttare.

Svårt att förklara kort och snärtigt på ett litet blogginlägg. Några av mina läsare har säkert redan somnat 🙂 Men det fick mig att se på varje liten enkel grej vi gör med helt nya ögon.

Ingrid, Futuras nya ägare minsann, spenderade sina två lektioner igår med att få till ett lugn och förståelse för att följa varandra. Futura är lite springig precis vid uppsittning och vi fick benat ut vad problemet var/är. Stå still är svårt, oavsett om det är vid uppsittning eller bara att stå still alldeles för sig själv, ett par meter från Ingrid, i ridhuset.

På översta fotot har de precis avslutat ett pass och Ingrid sitter ner för att ta bort allt tryck på Futura. Alla hästarna uppskattade detta moment väldigt mycket. Det blev tydligt att när ”ryttaren” satte sig så var det avslappning som gällde och hästen kunde processa, i lugn och ro, vad de arbetat med.

Idag var Futura mycket lugnare och vi överförde gårdagens lektion till situationen vid uppsittningspallen. Vi har fått nya verktyg i vår verktygslåda och nu vet vi hur vi ska gå åt problemet. Som snart säkert inte är ett problem. Jag var den som förde från marken och Futura skulle bara stå helt stilla vid pallen medan Ingrid satte foten i stigbygeln upprepade gånger. De gick sedan något varv och så tog vi om det från början. När hon kändes helt lugn kunde Ingrid sitta upp. Jag stod någon meter ifrån dem och det kändes mer harmoniskt än det brukar. Vi har ju gjort detta varje gång tyckte vi, men inte riktigt på samma sätt ändå. Och det är de där små, små detaljerna som gör skillnad.

img_20160306_164719.jpg

Linda fixade Futuras hovar igår kväll och det är verkligen intressant att se hur mycket hoven kan förändras på kort tid och att små förändringar gör stor skillnad i hur hästen rör sig.

Här det Linda med sin unghingst Emperador, som processar en lektion.

20160306_091434.jpg

http://www.gustavsborg.com

 

Vi är glada men har något mindre glada katter

20160227_145640.jpg

Agilitygäster hela helgen. Ah nä, säger Putte och Tuss. De förstår inte alls vår entusiasm över alla pigga vovvar.

Aguila och Azora har varit ute i hage några timmar, både igår och idag. Ganska onödigt tycker de där två fjollorna.

De hänger mest vid grinden och skriker på oss att vi ska hämta dem.

Azora ser pigg och fräsch ut och det känns underbart.

Det blir säkert roligare att vara ute när de återförenas med gänget.

Det blir väldigt mycket roligare för oss också. Det tar verkligen på ork och energi med allt konvalescentpromenerande, extra mockande mm, mm. Sex dryga veckor har det tagit. Men nu när hon verkar kry var det värt allt jobb.

Jisses, har han varit så här blank :-)

wp-1456391268169.jpeg

Aciano i sommarhagen. Åh, vad jag längtar efter rena hästar.

Jag spenderar en evighet varje morgon, inpyrd i torr lera, borstande hästar, som därefter rullar sig det första de gör när vi släppt dem i hagen. Puh!

Idag inleder vi i lugnt tempo. Vi har jobbat hingstarna lösa i ridhuset och sedan har maken motionerat Azora och Aguila medan jag mockade deras boxar.

Därefter tog orken slut och vi fyller på med kaffe och choklad ; -)

Tuss har nu kämpat ner mig i skönaste fåtöljen. Undrar när jag kommer ut igen?

http://www.gustavsborg.com

Paketerad pålle

img_20160224_215847.jpg

Lite 80-talskänsla, lite Jane Fonda, vår lilla Futura.

Resultatet av inpackningen blev bra. Huvudlindan ska, enligt instruktionsboken, ha en lugnande inverkan och det verkar stämma.

Futura var lugn och mer koncentrerad. Hon fick bättre bakbensaktivitet av kroppslindan så det här ska vi testa fler gånger.

Azora fick en lektion till i öppna och sluta. Men jag får avvakta med slutan i hennes svåra varv. Hon blir väldigt bekymrad när det inte funkar. Det kommer så småningom. Även öppnan tränar ju bakbenen.

img_20160224_220037.jpg

Stiliga tjejer!

http://www.gustavsborg.com

Tänk att man kan beta hästar nu

img_20160222_181732.jpg

Gröna strån sticker upp överallt bland det torra, långa gräset. Men det är helt förfärligt blött överallt. Det måste väl ändå någon gång vara slut på vatten där uppe?

Idag fick jag en härlig känsla, trots allt, av att snart kan vi njuta av fikastunden i solen. Hittar man en lugn vrå så värmer solen skönt.

Jag läste en så bra beskrivning på Happy Horse Trainings fb om hur det är att rida in en unghäst. Det är som att bygga och flyga ett flygplan. Om man slarvar och en bit av en vinge saknas eller om motorn inte blir rätt hopsatt så kan planet inte lyfta.

Lika viktigt är det att förbereda unghästen för ridning. Låt det ta tid.

Jag tänker på så många hästar som rids in snabbt som tusan för de ska säljas. Har man tur funkar det,  men för det mesta blir det till att backa eller i värsta fall börja om helt. Många som köper inridna hästar från Spanien får ett tufft jobb. Trist att köpare inte är beredda att betala lite mer för svenskfödda, välhanterade hästar. Det blir billigare i längden tror jag.

Jag tycker också att det är märkligt att alla vill ha inridna hästar och missar allt det roliga umgänget med ett föl, som man sedan får följa genom livet och där man vet allt vad det varit med om.

http://www.gustavsborg.com