Jaha, det som gick så bra ;-)

img_20160718_105436.jpg

Hade jag inte själv filmat och lagt ut de där filmerna när vi lasttränar Baila och sett hur gärna och hur bråttom han hade att komma in i släpet så hade jag igår kväll trott att jag ljög så tungan blev blå.

Efter mycket om och men hade vi bestämt oss för att kastrera hingstarna och igår kväll skulle de avlämnas på kliniken.

Ja, det skulle ju gå som en dans, eller? Fast Baila är liksom för smart för vårt bästa ibland. Jag försökte se bilder av hur han och Aci lekte och busade tillsammans när de blivit valacker, men han såg bara bilden knips-knips verkade det som. För han blånekade att gå in!

Jaha, hit kom veterinären och sederade den ovillige resenären, för då kunde vi stoppa in båda i släpet, sa vi, och då skulle ju allt vara lätt som en plätt. Aci är nämligen vansinnigt lättlastad. Och det är sant på riktigt.

Visst, Aci gick in med en gång. Den andre filuren sa tack, men nej tack. Åk ni, så väntar jag i stallet så länge. Jag är vaken när ni kommer hem.

DÅ var han liksom gratis. Första bästa suspekta korvfabrikant kunde fått hämta honom helt gratis. Jag hade inte brytt mig om det var icke-ekologisk tillverkning, märkliga tillsatser och plastfjälster. Bara ta honom och åk kvickt innan jag ångrar mig.

Nu kan jag skratta åt det och vi har börjat om från början. Oj, vilken utmärkt lärare han är vår Baila-gosse.

Det kan väl alltid roa någon när jag berättar om de mer misslyckade tillfällena i hästlivet också? Inte bara lägger ut glassiga bilder och filmer på allt som fungerar perfekt. Tror jag väntar med blogginlägget om hur man på ett lyckat sätt lasttränar med mjuka metoder 😉

Då har vi alltså en färdigknipsad valack i stallet och en kommande. Tja 50% av målet är väl OK det också?

Avslutar med några glassiga bilder av flickorna i morgonsolen.

img_20160809_164909.jpgimg_20160809_165227.jpgimg_20160809_165039.jpg

Annonser

Är det någon som gömt våren hos sig så plocka fram den nu, snälla

img_20160416_120521.jpg

De stackars svalor som anlänt hinner väl dö av svält innan de byggt klart sina bo. Jag har inte sett en enda fluga än, inte för att jag sörjer över det precis  😉 men svalorna gör nog.

Vi var på konsert med André Rieu igår. Oj, vilket drag. Imponerande och otroligt glädjefyllt framträdande. Skön avkoppling.

I vardagen jobbar vi vidare med inridning av småtöserna. Cassi verkar redo att sitta på. Divina snart också.

Vi tar det så sakteliga. Jag stod på pallen och viftade med en fleecesjal och bar mig allmänt klumpigt åt och det tog de med ro.

Men det är mer markarbete kvar. Divina behöver mer träning med halten och Cassi med att gå fram.

Det är så mycket enklare att göra det från marken än att sitta på en nyinriden häst och strula från ryggen. Bekvämare för både ryttare och häst.

I fjol släppte vi på bete vid den här tiden. Det gör vi inte i år  😦 Jag antar att alla andra har samma problem?

http://www.gustavsborg.com

MVG till Cassiopeia

img_20160408_152738.jpg

Cassi är idag ”inhängd” dvs en bit mot inriden.

Atmosfären var rörigare än nånsin; barnfotbollsmatch intill hagarna, några ston och hingstarna inne, resten ute och alla måste yla till varandra. Himmel, vilket hallå det var.

Futura var först in i ridhuset och fick prova en ny sadel. Hon var ganska taggad av allt oväsen utanför och jag var lite tveksam till hur Cassi skulle ta det.

Hon var orolig när jag gick med henne, men vid uppsittningspallen stod hon helt stilla. Så det slutade med att Ingrid hängde helt fritt från pallen och Cassi stod blickstilla. Mycket duktig flicka!

Bästaste Linda var här och verkade hovarna på Azora bl a. De blev mycket finare. Sakta men säkert går de från Kalle Anka-modell till mer normalt utseende.

Nu gäller det att klara sommarens knott och annat elände. Hon får bara inte drabbas en gång till.

http://www.gustavsborg.com

 

Som jag har längtat

20160316_095510_richtonehdr.jpg

Jag är ensam om stalljobbet idag, men på någon vänster ska jag hinna med både det och fika i solen 🙂 Jag har nästan längtat mig sjuk efter detta.

Ingrid var här i morse och vi tränade Bailarino. Han var duktig. Vi har backat några steg efter vinterns vila och jag klurade på hur vi skulle komma vidare.

Att backa är aldrig fel. Så nu gjorde vi travstarten på det sättet att Ingrid tänkte trav, men fortsatte med skritt. Perfekt! där satt den.

Jag har fortsatt med den enkla träning, som är så svår; -) som alla jobbade med på Hannas kurs. Mycket effektiv och jag känner att jag har igen det i all hantering. Det funkar både på gammal och ung häst. Det är visst inte för sent att lära ”gamla hästar sitta”. Fast egentligen är det mig själv jag tränar. Hästarna kan redan. Det är ju nästan alltid våra yviga signaler som behöver förfinas.

Man ska verkligen inte underskatta ”basic”

20160316_100439_richtonehdr.jpg

wwww.gustavsborg.com

Min aha-upplevelse från helgens kurs

img_20160305_203613.jpg

Som vanligt en strålande kurs med Hanna och ett gäng trevliga människor och deras lika trevliga hästar. Detta är faktiskt 13:e året Hanna kommer till oss för helgkurser. Kan ni fatta? Och jag är lika imponerad varje gång och lär mig alltid en massa nytt. Hur är det möjligt? Tusen tack till alla medverkande.

Den här helgen grottade vi ner oss i att allt vi gör ska vara en lektion för hästen. Jaha, tycker du det är det väl alltid. Men se där har du inte helt rätt 😉

Att till och med när vi klappar hästen när den gjort något rätt så ska detta vara en lektion som hästen förstår. Varför får den beröm, varför klappar vi den osv? Vi ska fortsätta klappa tills vi ser att den förstått att den får beröm. Nu blev det riktigt djupt och konstigt. Men man behöver inte grotta ner sig så mycket förstås utan bara tänka att du gör inte en sluta bara för att göra en sluta utan hästen ska förstå hur den ska utföra rörelsen och det ska vara lika berikande för både häst och ryttare.

Svårt att förklara kort och snärtigt på ett litet blogginlägg. Några av mina läsare har säkert redan somnat 🙂 Men det fick mig att se på varje liten enkel grej vi gör med helt nya ögon.

Ingrid, Futuras nya ägare minsann, spenderade sina två lektioner igår med att få till ett lugn och förståelse för att följa varandra. Futura är lite springig precis vid uppsittning och vi fick benat ut vad problemet var/är. Stå still är svårt, oavsett om det är vid uppsittning eller bara att stå still alldeles för sig själv, ett par meter från Ingrid, i ridhuset.

På översta fotot har de precis avslutat ett pass och Ingrid sitter ner för att ta bort allt tryck på Futura. Alla hästarna uppskattade detta moment väldigt mycket. Det blev tydligt att när ”ryttaren” satte sig så var det avslappning som gällde och hästen kunde processa, i lugn och ro, vad de arbetat med.

Idag var Futura mycket lugnare och vi överförde gårdagens lektion till situationen vid uppsittningspallen. Vi har fått nya verktyg i vår verktygslåda och nu vet vi hur vi ska gå åt problemet. Som snart säkert inte är ett problem. Jag var den som förde från marken och Futura skulle bara stå helt stilla vid pallen medan Ingrid satte foten i stigbygeln upprepade gånger. De gick sedan något varv och så tog vi om det från början. När hon kändes helt lugn kunde Ingrid sitta upp. Jag stod någon meter ifrån dem och det kändes mer harmoniskt än det brukar. Vi har ju gjort detta varje gång tyckte vi, men inte riktigt på samma sätt ändå. Och det är de där små, små detaljerna som gör skillnad.

img_20160306_164719.jpg

Linda fixade Futuras hovar igår kväll och det är verkligen intressant att se hur mycket hoven kan förändras på kort tid och att små förändringar gör stor skillnad i hur hästen rör sig.

Här det Linda med sin unghingst Emperador, som processar en lektion.

20160306_091434.jpg

http://www.gustavsborg.com

 

Paketerad pålle

img_20160224_215847.jpg

Lite 80-talskänsla, lite Jane Fonda, vår lilla Futura.

Resultatet av inpackningen blev bra. Huvudlindan ska, enligt instruktionsboken, ha en lugnande inverkan och det verkar stämma.

Futura var lugn och mer koncentrerad. Hon fick bättre bakbensaktivitet av kroppslindan så det här ska vi testa fler gånger.

Azora fick en lektion till i öppna och sluta. Men jag får avvakta med slutan i hennes svåra varv. Hon blir väldigt bekymrad när det inte funkar. Det kommer så småningom. Även öppnan tränar ju bakbenen.

img_20160224_220037.jpg

Stiliga tjejer!

http://www.gustavsborg.com

Tänk att man kan beta hästar nu

img_20160222_181732.jpg

Gröna strån sticker upp överallt bland det torra, långa gräset. Men det är helt förfärligt blött överallt. Det måste väl ändå någon gång vara slut på vatten där uppe?

Idag fick jag en härlig känsla, trots allt, av att snart kan vi njuta av fikastunden i solen. Hittar man en lugn vrå så värmer solen skönt.

Jag läste en så bra beskrivning på Happy Horse Trainings fb om hur det är att rida in en unghäst. Det är som att bygga och flyga ett flygplan. Om man slarvar och en bit av en vinge saknas eller om motorn inte blir rätt hopsatt så kan planet inte lyfta.

Lika viktigt är det att förbereda unghästen för ridning. Låt det ta tid.

Jag tänker på så många hästar som rids in snabbt som tusan för de ska säljas. Har man tur funkar det,  men för det mesta blir det till att backa eller i värsta fall börja om helt. Många som köper inridna hästar från Spanien får ett tufft jobb. Trist att köpare inte är beredda att betala lite mer för svenskfödda, välhanterade hästar. Det blir billigare i längden tror jag.

Jag tycker också att det är märkligt att alla vill ha inridna hästar och missar allt det roliga umgänget med ett föl, som man sedan får följa genom livet och där man vet allt vad det varit med om.

http://www.gustavsborg.com

 

 

 

Idag tog jag lärdom av min kassa kroppsuppfattning när vi tränade hästarna

20160104_161232.jpg

Skomakarns barn… Om jag hade en elev med samma problem som t ex Azora skulle jag plocka fram kroppslindor och diverse hjälper för att få hästen/personen att förstå vad jag menar.

Men har jag gjort det med mina egna? Nej, givetvis inte ; -)

Men idag blev det ordning på torpet. Futura har fått för sig att lägga i gasen innan Ingrid kommit upp och så kan vi inte ha det.

Vi har provat lite olika varianter, som att stryka henne på benen om det är så att hon inte är grundad t ex.

Det funkade inte idag. Däremot kom vi på att hon nog inte riktigt förstått själva grejen med uppsittning. Hon böjde halsen och tittade bakåt när Ingrid satt upp och idag räckte det för att hon skulle stå still. Vi får väl se vad som händer nästa gång.

Vi behöll dubbelkommando (kapson och lina) och jag gick bredvid och masserade och strök henne över halsen och nacken för att få spänningar att släppa. Ibland la jag min hand på ganaschen för att hon skulle få en känsla för hur hon håller sitt huvud.

Det tog sin lilla tid, men det var en enorm skillnad på hennes hållning när vi avslutade. Hon såg väldigt nöjd ut.

Perfekt, då var det en lyckad lektion.

Nästa kvinna ut var Azora. Hon har inga problem med öppna i båda varven eller sluta i vänster varv. Sluta i höger varv är däremot omöjligt för henne

Det är svårt att ensam kunna hjälpa henne att förstå. Idag använde vi kroppslinda och jag tog kontroll på framdelen. Ingrid gick helt inpå Azoras bakdel och kunde på så sätt hjälpa till med att ”ställa in” vänster bak.

Det är otroligt svårt för Azora. Idag gjorde vi det nästan enbart stillastående. Hon fick hjälp att ställa sig i rätt böjning och ställning. Sedan gjorde vi bara en antydan till framåtrörelse.

Det hände massor och mycket spänningar verkade släppa. Hon frustade och var så nöjd.

Ytterligare en lektion vi vart mycket nöjda med. Oj, så roligt det ska bli nästa gång.

Då ska vi linda in Futura också. Kroppslindor och något runt huvudet för lugnande effekt.

Ibland är det bara det lilla som behövs för att hästen ska förstå och lite hands-on är aldrig fel. Man ska aldrig tvinga fram något. Det skapar bara spänningar. Det kan räcka med en fjäderlätt beröring för att väcka en förbättring av rörelsen. En riktning som visar på en mer funktionell användning av kroppen.

Nu är alla ston så smått i arbete

d78be849d6c8a81a26d622724af5b85e

Aciano och jag för något år sedan. Inte så flitiga precis 🙂

Men småtjejerna börjar nu sina nya liv mot ridhästvärlden.

Cassiopeia brydde sig ju inte alls om sadeln och jag misstänkte att hon inte riktigt förstått vad det var på ryggen. Jag föredrar en reaktion.

Kenneth och jag tog in Cassi och Estela i ridhuset och när Cassi började trava kom hon på att det fanns en fripassagerare på ryggen.

När en häst ruskar på hela kroppen med en sadel utan ryttare så låter det väldigt mycket och uppiggande.

Efter lite hippy hippy shake och några skutt accepterade hon grunkan. Lagom stor reaktion, men dock en reaktion så jag vet att hon är med på noterna.

Vi tog därefter Ninfa med dotter Divina. Kenneth tog med Ninfa som lugnande element. Trodde vi. Vi hade glömt bort att den damen är capriolernas mästarinna 🙂 så hon rullade sig och slängde upp benen i luften och var allt annat än lugnande.

Dag 2 gick det ungefär 100 % bättre. Bara att öva vidare. Divina har ärvt mammas rörlighet, men hon gör istället levader. Mycket lugnt och stilfullt.

Synd att vi inte hade publik. Vi kunde ju låtsas som om det var meningen och att hårt arbete låg bakom.

Våra fina töser.

http://www.gustavsborg.com

Sadel på Cassiopeia

Det var inga problem att byta ut vojlock med gjord mot en sadel.

Jag promenerade med henne i gången och hon ville prompt visa upp sig för Aguila, som inte var ett dugg intresserad.

Jag är inte helt säker på att hon förstod att det låg något på hennes rygg. Återstår att se när vi kommer in i ridhuset.

Jag föredrar att få en liten reaktion direkt för då vet jag att de är med på noterna. Helt tyst och oproblematiskt kan bli explosion lite senare. Å andra sidan jobbar jag henne utan ryttare ett bra tag så jag tar det som det kommer.

Azora verkar nöjd med sina boots. De funkade fint i hagen igår och eftersom det fortfarande är hårt i backen har hon dem idag också.

Ingrid fortsatte att träna Futura vid uppstigningspallen. Idag hade Futura moraliskt stöd av Azora. Det blev en liten ridtur.

Då har vi bara Divina kvar att sadeltämja.

http://www.gustavsborg.com