Solskyddsfaktor 30 på jobbet

Lite synd om mig är det för jag brände mig i solen igår när jag hade bikini på jobbet 😉

Tankeverkstad stod på schemat. Jag jobbade faktiskt hårt trots den knappa klädseln. Trot eller ej, men så var det. Tänkte fortsätta på det vinnande konceptet idag för jag kläckte många bra idéer. Ju mer vi kommer in i FEEL ju fler möjligheter ser vi. Nu grunnar jag på nya workshops.

Den största boven till ”framgång och lycka” är du/jag/vi själva. Du är din egen värsta kritiker. Alla krav, blockeringar och förväntningar lägger locket på för din utveckling. Många gånger är det helt omedvetna blockeringar och ibland håller vi tillbaka för vi tror att folk förväntar sig det eller detta av oss.

Du är den enda som står emellan dig själv och allt du önskat uppnå och åstadkomma i ditt liv.

Underskatta aldrig din egen kraft!

De omedvetna blockeringarna är hästarna väldigt bra på att plocka fram åt dig. Gamla sorger och oförrätter som satt sig som smärta i kroppen känner de direkt. Deras kärleksfulla närmande gör det mycket enklare att släppa på spärrarna och hitta vad som ligger bakom smärtan.

Tro på dig själv i ditt hjärta och låt aldrig någon få dig att tro att du inte kan. Du är värd det bästa ❤

I juni går jag min träning i Advanced Spiritual Training och det ska bli mycket spännande att utforska den delen på djupet. Jag har redan sett hästarnas helande förmåga många gånger. Svårt att förklara vad det är hos dem som har den effekten. Kanske deras lugna hjärtfrekvens och långsamma andning. De får oss att stanna upp.

Fler workshops på detta temat blir det förstås när jag kommer hem. Då kommer jag även att erbjuda table-top-healing. Alltså healing där hästen medverkar. Hästen är lös och väljer själv om den vill komma. Jag har Reiki steg II och hästarna har givetvis Masterutbildning från födseln.

Utsikt från vårt sovrumsfönster. Lugnt och fridfullt i hagen. Två av damerna hjälps att klia varandra, en annan betar.

20180508_104330.jpg

Annonser

Vi har en stark vision

Horses healing humans healing earth – svårt att översätta så det blir lika snitsigt. Det får vara kvar på engelska. Detta är vår vision.

IMG_20180502_100921_491.jpg

Efter snart 14 år på gården har vår vision alltmer utkristalliserat sig. Med mitt intresse för alternativ medicin och healing har det holistiska synsättet hela tiden genomsyrat vår hästhållning.

Våra hästar mår bra och under de år vi varit här har vi inte haft någon sjukdom som krävt veterinär. Då vi behövt hjälp har det varit olyckor och kolik.

Vår jord har däremot inte mått så bra efter alla decennier med gifter och konstgödning, men där börjar vi komma ikapp med hjälp av bokashi och effektiva mikroorganismer (EM). Ifjol använde vi inte konstgödning utan enbart EM.

För första gången på flera år har vi haft perfekt hösilage. Det verkar som Moder Jord tackar oss. Trots att vi nu är på sluttampen av utfodringssäsongen håller det prima kvalitet. Tack och lov för det med denna långa vintersäsong. Vi får ge hö i hagarna pga gräsbrist.

I FEEL har vi andra biten i vår vision – horses healing humans. Och de gör de med den äran.

Alla har sin specialitet. Någon plockar upp sorg, en annan lär människor att sätta gränser, någon uppmanar till mod, en till glädje och skratt och en är bara ren kärlek.

De är dessutom fantastiska på att få oss in i nu och precis här. De ger varje individ vad den behöver just i stunden.

Jag ser verkligen fram emot slutet av maj-början av juni när vi ska ha tre olika workshops.

För första gången utanför vår egen utbildning kommer vi att erbjuda en trumceremoni med häst och en trumresa/meditation.

Vi träffade Monica, som kommer att stå för trumarbetet, på en hälsomässa och fick genast bra kontakt. Monica är shaman, trumtillverkare mm. Ljudet i hennes trummor är verkligen något extra. Det dova, djupa ljudet går rakt in i mage och hjärta på mig.

Vi bestämde träff här en dag för att testa vad hästarna skulle tycka om hennes trumma och givetvis var det full storm den dagen. Trots det samlades hästarna vid trumman och speciellt Bailarino var helt fascinerad av den. Han stod i sin hage och riktigt sög in oss med blicken för han ville vara nära trumman.

Den 3 juni är workshopen ”En upplevelse bortom ord” och där finns någon plats kvar om du är intresserad.

http://www.gustavsborg.com

Släppa-taget-blues och sorgsenhet

Det går åt så mycket mer energi att hålla fast i något som inte fungerar än att släppa taget.

Varför är det då så svårt?

Jag är väl knappast ensam om att envist hänga kvar i saker och tjurigt tycka att det ska minsann fungera, eller kanske inte våga släppa taget för jag vet ju inte vad som kommer istället.

Inom FEEL pratar vi om känslor som information och i just sorgsenhet/ledsamhet är budskapet att känslan återställer flödet till psyket och att det är i mitt bästa intresse. Frågorna jag ska ställa mig är 1. vad måste jag släppa taget om och 2. vad är det som måste vitaliseras.

Resultatet om man hänger sig kvar i något som inte fungerar (arbete, relationer osv) är att man kan gå ner sig rejält i missmod och det kan leda till förtvivlan.

Många släppa-taget-historier har jag gått igenom i mitt långa liv och jag kan säga, med facit i hand, att det har alltid kommit något bättre eller ännu mer spännande när jag vågat släppa och öppnat upp för något nytt.

Det är inte bara att släppa taget och sedan mala vidare utan man ska också öppna upp för nya erfarenheter. Det är då ”the magic happens” 🙂

När vi släppte taget om avelsverksamheten kom FEEL in i vårt liv och när vi släppte taget om Akademisk ridkonst fyllde vi tre FEEL-workshops på några dagar. Och en del annat spännande är också på gång men det får jag berätta mer om när det satt sig lite.

Lite underligt är det, eller hur?

Det kan komma ett vakuumläge i livet när man släppt taget och då ska man bara vila i det. Ta inga viktiga beslut när du befinner dig i ett vakuum. Låt livet rulla på, vila lite i det som händer och se vad som öppnar sig.

Sedan måste man faktiskt tillåta sig att känna sig ledsen. Man lämnar något som en gång var bra. Även om man är på väg till något nytt och spännande kan man känna sorgsenhet över det man lämnar. Med ledsen menar jag inte att man måste gråta utan den där stilla känslan i kroppen när en spänning släpper.

Som när du lämnar en arbetsplats där du trivts med dina kollegor. Du är uppspelt över det nya, men måste kunna tillåta dig att sakna dina arbetskamrater.

Vi har arrangerat AR-kurser i 15 år och trivts väldigt bra med det. Gillar alla deltagare och vår instruktör Hanna Engström skarpt. Det vore väl konstigt om jag inte brydde mig alls över att vi avslutar det kapitlet? Det vore ju som att säga att de 15 åren inte betytt något.

Men nu är vi 100% tillgängliga för FEEL-vibrationer och det har redan börjat visas i anmälningarna som strömmat in.

IMG_20180429_211914_061.jpg

Workshops på gång

Idag har tankarna gått varma runt nya workshops i FEEL. Någon inriktad mer mot företag och någon mer ”privatvisionär” om att förverkliga sina drömmar.

Ibland kan det te sig helt omöjligt att nå dit man vill och ibland bara faller allt på plats.

Har du funderat över vad det beror på?

Attraktionslagen i all sin härlighet kan förefalla omöjlig. Hur man än affirmerar går det åt skogen.

Lite sådana funderingar har snurrat i mitt huvud idag. På något sätt kan säkert hästarna hjälpa oss med detta.

De workshops vi har bestämt datum för är den 26 maj – ”Våga lita på din magkänsla” och 27 maj – ”Låt hjärtat va mé”

De nya koncepten har ännu inga datum. Mer om dessa idéer avslöjas i nästa vecka.

IMG_0001

På promenad i byn, Gunnarstorp

http://www.gustavsborg.com

 

 

Konflikträdsla

I FEEL pratar vi om att det finns inga positiva eller negativa känslor. Alla känslor är endast information. Så som hästarna agerar alltså. De värderar inte känslor i bra eller dåligt utan tar emot dem som information om en situation.

Ilska, som vi människor ofta ser som något mindre bra, är en härlig känsla och ett fantastiskt verktyg när man förstått och accepterat dess finess. Den berättar att någon har trampat över/på en av dina gränser. Att sätta en gräns är absolut inte fel.

Varför är det då så svårt att sätta gränser? Många undviker konflikter, dvs att sätta gränser av rädsla (ytterligare en känsla) för att bli illa omtyckt, rädd för att inte bli accepterad och då utesluten ur gruppen – man vill inte stöka till det.

Det finns personer som glatt ger sig in i en konflikt för att lösa den, men många drar sig hellre undan. Problemet är att rädslan för konflikt då kan hamna i ditt inre som frustration. Frustration är en känsla som verkligen kan växa tills den exploderar. Och resultatet kan bli mycket mer dramatiskt än den konflikt/gränssättning man kunde tagit tag i från början.

Som de flesta hästägare varit med om hamnar man inte sällan i konflikt med resultatet frustration, rädsla och ilska när man ska lasta en motsträvig häst.

Allt bottnar förstås i att vi som människor inte förberett hästen tillräckligt väl. Hästar är av naturen flyktdjur och jag kan faktiskt inte förstå hur vi lyckas lasta dem över huvud taget. Jag skulle nog inte gå in igen när jag väl åkt en gång i denna vaggande, skumpande och underliga tingest.

Vad gör man för att lösa situationen när man känner frustration? Jo, byter taktik eller frågar om hjälp. Det går liksom inte att lösa problemet genom att upprepa en icke-fungerande teknik 5000 gånger.

På fotot är det vår käre Bailarino, som prompt vägrade gå in i släpet när vi skulle åka till veterinären för kastration. Vem kan klandra honom 🙂 Den hästen läser ju tankar. Han är också fantastisk för det går inte att muta, skrämma eller på något sätt ändra honom när han bestämt sig.

Det vi fick göra var att byta taktik. Vi lasttränade honom helt lös och fri i hagen i veckor. Han fick välja om han ville komma till oss och om han ville prova att gå in. Han hade 1 hektar mark att strosa runt på och fundera, men han valde oss varje gång.

Mycket nyttig känsloträning för oss. Minsta press vi satte på honom resulterade i att han backade.

Till slut hade vi en häst som villigt kom och villigt gick in. Detta var verkligen ”hästtid”. Ingen press, ingen tidtagning och på hans villkor helt och hållet. Kände vi att vi var stressade en dag var det ingen idé att köra in släpet i hagen. Boka tid igen hos veterinären gjordes först när han var klar.

Tänk vad hästarna har mycket att lära oss människor!

20160709_115553

 

När slutade du slå kullerbyttor?

Jag började med yoga för några månader sedan och många funderingar blir det när jag ligger där. Bindväven i min stela kropp vrålar av smärta och det är knappt jag står ut de där tre minuterna (minst) en position ska hållas i yinyoga.

Men ack så mycket nytta det gör. Det blir nog mindre smärtsamt vartefter, kanske…

Jag känner att lite rädsla finns också när jag ska försöka med något nytt. Skulderstående – det kändes riktigt skumt – men när jag väl vågade lita på mig själv var det en otrolig känsla att sträcka benen mot taket. Nu är det inte slut där utan sedan ska man vika benen över huvudet och doppa tårna i golvet bakom huvudet. Hänger du med? Minsann så kan jag det också OCH ta mig tillbaka med grace. I min ungdom kunde jag vika benen och lägga knäna ner bakom öronen. Måste prova igen!!! Gäller att ha telefonen nära så jag kan ringa efter hjälp när jag ska veckla ut mig igen.

Men jag grunnade på när jag t ex gjorde en kullerbytta senast. Hjula har jag aldrig varit bra på, men det kanske vore en idé att försöka med det nu. Livet är till för att utveckla även när de grå tinningarnas charm har gjort sitt inträde. Jag är mycket tacksam att jag får ha hälsan någorlunda i behåll och kan utforska detta nya som yogan tillfört.

frogs-1644927_1920

En viktig och intressant aspekt till som vi även ser effekten av i vårt FEEL-arbete är andningen. Yogan blir faktiskt lättare om jag andas. Andas in i spänningen och smärtan – säger min pigga instruktör – och jag nästan dör. Hur ska jag kunna andas när det gör så himla ont. Igår fick jag till det lite bättre och attans vilken skillnad det blir när jag kan andas in i den stackars kroppsdel som har somnat, sticker och bränner och nästan håller på att ge upp.

I FEEL har vi hästarna som är magiska vad gäller att plocka upp spänningar genom att känna vår andning. Men jag är inte spänd, nervös, upphetsad, rädd eller vad det vara månde. Kan man själv tycka ja, men hästarna talar direkt om hur landet ligger.

Nu har jag provat min nyvunna andningsteknik när vi tar in hästarna. Vilken skillnad det blir när jag provar lite olika varianter. Den tossigaste häst blir lugn (eller nästan) när jag verkligen får ner min andning i stövlarna 🙂

Prova en enkel övning bara för att känna hur du andas. Ligg ner och lägg händerna på magen. Höjs dina händer när du andas in? Eller stannar andningen i bröstkorgen eller mellangärdet? Det är väldigt vanligt i vårt stressade samhälle att vi håller vår andning i bröstkorgen med problem i ländryggen som resultat.

Jag är ett lysande exempel på detta. Kan rusa runt en hel dag med spända magmuskler och andningen högt, högt upp. När stressen släpper känns det märkligt. Som om en korsett tagits av. Inte så nyttigt.

Ta hand om dig. Andas väl och slå en kullerbytta!

 

Håll humöret uppe

Som 7-häst-ägare är det lite smålurigt att hålla humöret på topp denna vårvinter. Snö, regn, värme, kyla och allt i en enda röra. Får jag upp hoppet en dag så är det 9 grader kallt nästa och sen regnar det igen.

Hagarna var så torra att det rök om leran för en vecka sedan. Fast nu sitter stövlarna fast igen i gyttjan.

Meeeen så satt det en fågel på stalltaket, när vi släppt ut hästarna, och sjöng upp sig inför våren och sinnet ljusnade igen. Var det en stare eller en ringrostig koltrast. Tror nog det senare. Staren anlände den 13 mars förra året så kanske, kanske får jag höra den idag.

Åh, vad jag längtar till denna syn….

img_20160809_165227.jpg

Vi var utställare på en mycket välbesökt hälsomässa i Eslöv i söndags. Väldigt välordnat och många trevliga utställare. Arrangörerna hade sett till att det inte var 15 stycken av samma sort utan det var verkligen en mångfald av företag.

Vi fick många besökare i vår ”monter” och många intressanta samtal. Jag slängde mig ut i det okända, när vi anmälde oss till mässan, och sa glatt att vi kunde hålla föredrag om det fanns någon ledig tid till detta. Jodå minsann, vi fick genast besked att klockan 12-12.45 fanns det en möjlighet.

Vi slog vad när vi körde till Eslöv. Skulle det komma 0 personer eller 5 på vårt föredrag? Men tänka sig, det satt ca 30 personer i salen och vi var förstås supernöjda. Det blev intressanta möten, frågor och samtal.

Ett par besökare kom fram till oss efteråt och sa att det vart lite tårögda. Tänk att hästarna kan skicka energier även när de inte deltar fysiskt. Det är något magiskt med dessa djur.

http://www.gustavsborg.com

Hälsa o Helhet 18

Ny hemsida

170610 0041_prv.jpg

Minsann har vi tagit oss i kragen och gjort om vår hemsida helt och fullt. Den gamla var så gammal att den knappt gick att uppdatera 🙂

Den gick inte heller att mobilanpassa för när den ”föddes” fanns inga smartphones. Tekniken har gått framåt och nu vi med den.

Vi hoppas att den är användarvänlig.

Välkommen till Gustavsborg som promenerat in i 2018-tekniken 🙂

http://www.gustavsborg.com

Haven of tranquility – vad står det för

En besökare, ej hästvan, sa när han kom in i vårt stall och hade stått där ett tag ”detta är ett haven of tranquility”.

Vi började använda det i vår logo, men det är egentligen inte förrän nu som jag känner att det stämmer till fullo. Det känns verkligen som att vi skapat en ”oas av lugn” både för våra besökare, oss och våra hästar.

Vår nya giv att ha meditation i stallet är ett led i utvecklingen. 13 september är först ut och i oktober blir det fullmånemeditation.

Jag vet inte vad jag tror om Attraktionslagen, men just nu händer det mycket positiva saker här. Jag får väl börja tro på den, lagen alltså 🙂

Vi har slutat använda konstgödsel för att följa våra holistiska idéer fullt ut. Ett fält har vi sprejat med EM (effektiva mikroorganismer) och fler ska vi fixa. Detta gör vi i år med en ryggspruta!!! Så du förstår kanske hur dedikerade vi är att få vår jord att bli livskraftig igen.

Det går liksom inte att upprepa samma sak om och om igen om det inte funkar och tro att det ska bli bättre helt plötsligt. Vårt hösilage har inte varit toppenfint de senaste åren. Inte sämre än de flesta andras, vad jag förstått när jag börjat prata med andra hästägare, men vi är inte nöjda. Alltför mycket får slängas. Då måste vi göra något annat och eftersom jag fått så bra resultat i trädgården med EM och bokashi är det värt ett försök. Jag kan rapportera nästa år om det var värt allt besvär.

Ta hand om dig och njut av sensommaren!

http://www.gustavsborg.com