Koltrastens sång väcker minnen

img_20160327_201145.jpg

Himlen stod i brand och det blev en bra avslutning på en blåsig och regnig dag.

Hästarna kom in 18.30 och tyckte att vi var inte mycket värda som inte räddat dem tidigare.

Jag släppte ut en uttråkad katt nu 20.15 och fick då höra koltrastens underbara stämma. Den påminner mig alltid om tiden när vi bodde i Stockholm och jag ringde mina föräldrar i Skåne på våren. Vi kunde ha snö, kallt och bistert, men när jag ringde ”hem” hörde jag koltrasten och det var den vackraste musik för mina öron.

Fortfarande väcker sången samma känslor. En längtan efter vår, värme och att hälsa på mina föräldrar. Det sista låter sig inte göras längre, men jag hoppas att koltrasten sjunger där de befinner sig också. ❤

Annonser

Som jag har längtat

20160316_095510_richtonehdr.jpg

Jag är ensam om stalljobbet idag, men på någon vänster ska jag hinna med både det och fika i solen 🙂 Jag har nästan längtat mig sjuk efter detta.

Ingrid var här i morse och vi tränade Bailarino. Han var duktig. Vi har backat några steg efter vinterns vila och jag klurade på hur vi skulle komma vidare.

Att backa är aldrig fel. Så nu gjorde vi travstarten på det sättet att Ingrid tänkte trav, men fortsatte med skritt. Perfekt! där satt den.

Jag har fortsatt med den enkla träning, som är så svår; -) som alla jobbade med på Hannas kurs. Mycket effektiv och jag känner att jag har igen det i all hantering. Det funkar både på gammal och ung häst. Det är visst inte för sent att lära ”gamla hästar sitta”. Fast egentligen är det mig själv jag tränar. Hästarna kan redan. Det är ju nästan alltid våra yviga signaler som behöver förfinas.

Man ska verkligen inte underskatta ”basic”

20160316_100439_richtonehdr.jpg

wwww.gustavsborg.com

Estela blev upphöjd till skolhäst på ST-kursen

20160311_115110.jpg

Ilse frågade om vi hade en häst att hyra ut på ST-kursen och valet föll på Estela. Hon har vilat över vintern, men jag vet ju att hon alltid levererar. På sistone har jag mest tränat henne inför uppgiften som terapihäst.

Jag märkte genast att Estela gillade Ilse och det var ju en bra början. På förmiddagen jobbade de med markarbete och försökte hitta varandra. Det gick så bra att Ilse bestämde att eftermiddagens lektion fick bli från ryggen. Modigt att låna en häst man inte alls känner och gå på kurs.

Estela skrittade på och det gick allt bättre. Och gissa om mattes hjärta svämmade över när jag hör instruktören säga ”tänk att få låna en skolhäst, som en helt okänd ryttare kan sätta sig på och uppleva hur det känns att styra och samla hästen med andningen”.  Men lilla Stellisgumman då ❤

Instruktören kände inte heller Estela, eller visste vilken nivå hon låg på, utan gick på vad hon såg. Och det var faktiskt så det var. Ilse kunde be om lite samling bara genom att ändra sin andning, komma till full halt eller halvhalt osv. Tyglarna hängde helt lösa och långa.

Jag använder ofta andningen när jag longerar. Det är en härlig känsla när det fungerar. Så något rätt gör vi tydligen när vi gör något, även om det blir lite för långt mellan gångerna.

Jag bara önskar att denna eviga och blöta vinter ska ta slut så min energi återvänder med full kraft. Nog har det varit tungt? Många säger som jag. Lite utpumpad är man allt.

20160311_162139.jpg

20160311_180227.jpg

Lucie Klaassen var instruktör, tredje kvinna från höger och Lis, alldeles tätt bredvid, hade hyrt in sig hos oss och arrangerat kursen. Lucie är mycket pedagogisk och trevlig.

I april kommer de tillbaka med Anouk Wienia som instruktör och jag kan varmt rekommendera konceptet. I mina ögon väldigt likt AR, som AR var från början.

http://www.gustavsborg.com

https://www.facebook.com/Gustavsborg-PRE-107676322606502/?fref=ts

 

Min aha-upplevelse från helgens kurs

img_20160305_203613.jpg

Som vanligt en strålande kurs med Hanna och ett gäng trevliga människor och deras lika trevliga hästar. Detta är faktiskt 13:e året Hanna kommer till oss för helgkurser. Kan ni fatta? Och jag är lika imponerad varje gång och lär mig alltid en massa nytt. Hur är det möjligt? Tusen tack till alla medverkande.

Den här helgen grottade vi ner oss i att allt vi gör ska vara en lektion för hästen. Jaha, tycker du det är det väl alltid. Men se där har du inte helt rätt 😉

Att till och med när vi klappar hästen när den gjort något rätt så ska detta vara en lektion som hästen förstår. Varför får den beröm, varför klappar vi den osv? Vi ska fortsätta klappa tills vi ser att den förstått att den får beröm. Nu blev det riktigt djupt och konstigt. Men man behöver inte grotta ner sig så mycket förstås utan bara tänka att du gör inte en sluta bara för att göra en sluta utan hästen ska förstå hur den ska utföra rörelsen och det ska vara lika berikande för både häst och ryttare.

Svårt att förklara kort och snärtigt på ett litet blogginlägg. Några av mina läsare har säkert redan somnat 🙂 Men det fick mig att se på varje liten enkel grej vi gör med helt nya ögon.

Ingrid, Futuras nya ägare minsann, spenderade sina två lektioner igår med att få till ett lugn och förståelse för att följa varandra. Futura är lite springig precis vid uppsittning och vi fick benat ut vad problemet var/är. Stå still är svårt, oavsett om det är vid uppsittning eller bara att stå still alldeles för sig själv, ett par meter från Ingrid, i ridhuset.

På översta fotot har de precis avslutat ett pass och Ingrid sitter ner för att ta bort allt tryck på Futura. Alla hästarna uppskattade detta moment väldigt mycket. Det blev tydligt att när ”ryttaren” satte sig så var det avslappning som gällde och hästen kunde processa, i lugn och ro, vad de arbetat med.

Idag var Futura mycket lugnare och vi överförde gårdagens lektion till situationen vid uppsittningspallen. Vi har fått nya verktyg i vår verktygslåda och nu vet vi hur vi ska gå åt problemet. Som snart säkert inte är ett problem. Jag var den som förde från marken och Futura skulle bara stå helt stilla vid pallen medan Ingrid satte foten i stigbygeln upprepade gånger. De gick sedan något varv och så tog vi om det från början. När hon kändes helt lugn kunde Ingrid sitta upp. Jag stod någon meter ifrån dem och det kändes mer harmoniskt än det brukar. Vi har ju gjort detta varje gång tyckte vi, men inte riktigt på samma sätt ändå. Och det är de där små, små detaljerna som gör skillnad.

img_20160306_164719.jpg

Linda fixade Futuras hovar igår kväll och det är verkligen intressant att se hur mycket hoven kan förändras på kort tid och att små förändringar gör stor skillnad i hur hästen rör sig.

Här det Linda med sin unghingst Emperador, som processar en lektion.

20160306_091434.jpg

http://www.gustavsborg.com